Kära IVA-vänner,
Det är glädjande att Sverige har vänt trenden och återigen börjat klättra uppåt på The Observer Global AI Index, från 25:e till 19:e plats.
Enligt en liknande rapport, Stanforduniversitetets eget Global AI Index, ligger Sverige nu bland annat fyra i världen när det gäller satsningar av privat riskkapital på AI-utveckling.
Det svenska näringslivet investerade 40 miljarder i AI-utveckling under 2024. Under året har vi också visat att vi kan vara i världstoppen när det gäller att bygga framtidens AI-företag. Till exempel AI-raketen Lovable, som just nu är en av världens snabbast växande startups.
Samtidigt är det tydligt att det finns många områden där Sverige måste bli mer offensiva i sin AI-satsning. Det gäller inte minst statens prioriteringar, där Sverige fortfarande ligger långt efter många andra länder. Det handlar om investeringar, moderniserad lagstiftning, förbättrad digital infrastruktur, stärkt utbildning och ökad AI-användning inom offentlig sektor.
Under 2026 ska regeringen presentera en ny AI-strategi, och har samtidigt aviserat investeringar på 479 miljoner kronor för AI och data. Jag hoppas att den kan bidra till att de svenska AI-investeringarna lyfter på allvar under 2026.
Östasien står i centrum för en global robotikrevolution. Kina, Japan och Sydkorea leder utvecklingen med imponerande siffror: Japan levererade 45 procent av världens industrirobotar 2022, Kina har nu fler än hälften av alla globala installationer och rapporterade en produktionsökning på nästan 30 procent under 2025. Sydkorea toppar robottätheten med en robot per tio arbetare – sex gånger över världsgenomsnittet. Det är siffror som signalerar en ny industriell era. Det visar den senaste utgåvan av Global Outlook: Asia som forskarna Hyejin Kim och Erik Mobrand tagit fram på uppdrag av IVA.
Nästa generation robotar ska kunna bli mer ”allround”. Dagens industrirobotar är ofta byggda för en enda uppgift och blir dyra och tröga att ställa om när produktionen ändras. Med mer avancerad AI kan robotar i stället anpassa sig snabbare och ersätta fler typer av jobb. Den snabba automatiseringen och satsningen på humanoida robotar väcker frågor som inte kan ignoreras. Men det är inte den nya tekniken som är hotet – det är hur samhället väljer att hantera den.
Vem tar ansvar för att Sverige inte hamnar på efterkälken? Jag har tidigare ställt frågan om vi behöver en teknikminister med mandat att samordna utbildning, arbetsmarknad och industripolitik. Vi ska inte frukta ny teknik – vi ska omfamna de möjligheter den ger. Men det kräver handlingskraft från samhällets samtliga sfärer. Historien visar att Sverige kan kombinera tillväxt med rättvis fördelning. Vi är bra på omställning, vi är nyfikna och vi har en innovationsvänlig kultur. Nu, när teknikutvecklingen sker i ultrasnabb takt har vi goda möjligheter, men också ett ansvar att kliva fram i den globala konkurrensen.
Till sist är jag glad att berätta att vi idag publicerar det första bidraget till en samling essäer skrivna för IVA inom ramen för Svenska framtider - en vision för teknik- och innovationslandet Sverige år 2035. Vi ser fram emot att publicera en essä i månaden under 2026 för att genomlysa angelägna framtidsfrågor och bidra till konstruktiva samtal. Den första essän är författad av professor Mats Benner och mig och handlar om en gemensam idé om framtiden - jag hoppas att den kan inspirera till vidare tankar.
Tack för att du är en del av IVAs nätverk!
/professor Sylvia Schwaag Serger, vd IVA
